Rättssäkerhet i EU

Sven-Erik Alhem och Gunilla von Wachenfeldt berättade i torsdagens SvD att en svensk kvinna blivit bortförd och våldtagen under en semester på den grekiska ön, Samos. Kvinnan undersöks på sjukhus först efter att hon återvänt till Sverige där skador som styrker hennes utsaga konstateras. Mannen som hon anklagar släpps fri efter att först ha gripits. Åtalet mot mannen läggs sedan ner. Nu avser åklagaren att åtala den svenska kvinnan för falsk tillvitelse. Enligt artikelförfattarna visar det grekiska rättsväsendet prov på ”en förlegad kvinnosyn”. Man misstänkliggör offret och tar inte alls hänsyn till den bevisning som finns.

Idag, fredag följer SvD upp med en nyhetsartikel i samma ärende under rubriken ”Svenskor möts av misstro i Grekland”. Såväl rättsväsende som media i Grekland för fram åsikten att svenska kvinnor sätter i system att göra falska våldtäktsanmälningar mot grekiska män för att få ut pengar från försäkringsbolag.

Det förefaller ju vara en egendomlig tanke att svenska kvinnor skulle ägna sig åt den typen av försäkringsbedrägerier i någon större skala men varför skulle inte svenskar utsättas för fördomar när alla andra folkslag blir det. Dock väntar man sig ju mer av rättssystemet i ett EU-land att det ska styras av fördomar.

Jag har också fördomar. Min första tanke när jag läste om fallet var att den våldtäktsanklagade mannen förmodligen hade mutat åklagare och domare. För inte länge sedan, i samband med Greklands finansiella problem, kunde man läsa i tidningen om att korruption var Greklands största problem. Bland annat stod det att patienter var tvungna att muta läkarna på sjukhuset för att få hjälp med operationer och annat. Polisen kanske väntade sig en gåva från den svenska kvinnan för att göra en korrekt polisundersökning.

Den ömsesidiga misstron mellan folk i Sverige och Grekland verkar vara stor. Detta är ett allvarligt problem eftersom vi inom EU har en överenskommelse om att utlämna även egna medborgare till andra EU-länder enligt ett förenklat förfarande kallat den europeiska arresteringsordern. Detta förfarande förutsätter att vi kan lita på att rättssystemen i andra EU-länder fungerar tillfredsställande. Detta verkar ju inte vara fallet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.